Pokemon Legends
                   
  
Karaktärer | Start | Min första strid! | Caterpie! | Remy | Ett gym utan ägare | Metapods utveckling | Smeknamn

Home

  
                   
  
 Caterpie! 
  
 

Remy och jag promenerade, sida vid sida. han hade upptäckt min hemlighet, jag kunde tala med pokemon.

Efter det hade jag blivit tvungen att tacka ja att han fick följa med mig (jag ville inte bli avslöjad, varför vet jag inte riktigt).

Istället gick vi nu i regnet och skulle försöka ta oss till närmaste stad.

Han var fortfarande intresserad av att jag kunde prata me pokemon, men han förstod inte att det var bara som jag kunde det.

"Men ärligt talat, när MÄRKTE d att du kunde förstå vad pokemon sa?" frågade han upphetsat.

"När jag mötte en pokemon för första gången!" snäste jag tillbaka.

"Men varför har du det där konstiga märket i pannan då?" frågade Remy och sneglade på min panna.

Det var ett mån-format märke, jag hade fått den när jag föddes, men den var onormal, jag visste det på något sätt.

Men det angick inte Remy, det var något som bara angick mig.

"Det har du inget med att göra!" snäste jag en gång tillbaka.

Remy såg sårad ut och fråga inga mer frågor, bara fortsatte vidare.

Efter flera timmar senare hade vi gått av landsvägen och fortsatt in i skogen som ledde till Viridian City (Viridian staden).

Bland annat för att slippa att bli blöta av regnet som göll ner på oss (men vi hade båda två regnkläder på oss).

Miljön var helt annorlunda, gräset var mycket högre och nådde upp till midjan, det såg nästan ut som om vi var i en djungel!

Överallt kryllade det av pokemon, men vi såg inget men jag kunde höra dem.

Plötsligt dök en Pidgeotto ovanför oss!

"Wow, den ska jag fånga!" utbrast Remy och fumla omkring i fickan för att rota fram sin pokebollar.

"Totodile, jag väljer dig!"

Fram dök något som såg ut som en dansande krokodil.

Remy kunde inte förstå den, mer än kroppsspråket förståss (och den såg väldigt glad ut kan jag lova!) men jag kunde. Den hoppa upp och sa;

"Jaja, nu ska jag slåss, jaja nu ska jag visa vad jag går för!"

Pidgeotto hade märkt oss och den var visst inte sugen på att bli fångad!

"Sänd ut era pokemon bara, DÅ SKA NU SE VAD JAG GÅR FÖR!" skrek den ilsket och spände sin blick på Totodile.

"Jag skulle inte rekommendera att du fånga den!" varnade jag.

Remy tog ingen notis om mig utan riktade hela sin uppmärksamhet på fågelpokemone.

"Skyl dig själv!"

"Totodile, tackla Pidgeotto!" skrek Remy upphetsat.

Totodile gjorde sprang allt den fortaste den kunde för att smälla till Pidgeotto som låg på marken.

Pidgeotto såg vad som hände och lyfte snabbt från marken.

"BOOM!" hördes det när Totodile smällde i trädet och vackla till.

"Gör en Water gun (vatten attack) på Pidgeotto!"

Totodile tog in luft i lungorna och sprutade iväg en vattenstråle.

Pidgeotto hade fåt nog, den flög allt högre i luften så att vattenstrålarna inte nådde och såg ner på oss. Jag visste vad som väntade så jag sprang snabbt och gömde mig bakom ett träd, men Remy och Totodile var offer på marken..

"Nu ska ni få!" skrek Pidgeotto.

Med sina vingar flaxande den fram en jätte stor tornado som blåste bort allt som var på marken.

Totodile och Remy hade inget att ta skydd med så de flög iväg, som vissna löv och smällde i ett träd.

Där fick ni! sa Pidgeotto och flög iväg, med sin nyvunna stolthet.

"Vad var det jag sa?" sa jag och flina brett.

"Äh va tyst!" sa Remy och gnuggade sin nya bula han fått.

"Varför så arg, jag varna dig ju!"

"Äh, du tror du är en sån besserwisser. Om du tror du är bättre så fånga en pokemon nu!" snäste Remy och kolla till Totodile. Den var inte avsvimmad, men det var nätt och jämt på väg till det.

Jag rykte på axlarna och såg mig omkring, det var ju ändå daggs för mig att fånga mina egna pokemon. Remy kunde ändå bara se på, jag behövde inte bevisa nått.

Skogen var fylld av ljud och jag förstod allt som sades, allt som behövdes var att hitta en pokemon som skulle gå med på att bli fångad och sedan att tränas upp.

"Kolla, en tränare!" utbrast en tunn liten röst.

I en buske satt några kläckta ägg och flera små larver, Caterpie! Den som hade talat var en gulgrön Caterpie som skilde sig från mängden.

"Hon kanske vill fånga en av oss!" sa den upphetsat.

Jag log för mig själv, en Caterpie skulle inte va dålig som första fångst.

"Vill du bli min pokemon?"

Alla andra Caterpie i nästet blev både rädds och överraskade att jag hade talat till dem och drog sig undan. Alla utom den gulgröna Caterpie.

"Jag vill bli din pokemon!" sa hon glatt och såg med lycka på mig. "Hejdå mina kära bröder och syskon."

"Okej "sa jag och tog fram en pokeboll. Genast blev hon till ett ljussken och flög in.

Jag hade fånga en Caterpie!

caterpie1.gif

Remy såg snopet på mig. Han visste att jag hade pratat me Caterpie och fångat henne på så sätt. Han visste att jag talade med pokemon men för honom var det mer som ett viskande. Det var därför de kallade såna som mig för Pokemonviskare.

"Du fånga en Caterpie?"

"Japp" sa jag stolt och släppte ut Caterpie ur in pokeboll.

"Jag utmanar din Caterpie på en pokemonstrid!"

"Okej" sa jag och tillade snabbt på pokemonspråket;

"Caterpie, du ska slåss mot en Totodile, kan du klara av honom?"

"Nemas problemas!" sa Caterpie och gick fram. "Låt mig själv få slåss, okej?"

"Okej"

"Totodile, jag väljer dig!"

Totodile hoppa fram till Caterpie.

"Totodile, gör en Tackel (Tacklings attack)!" skrek Remy.

"Måste du skrika varje gång du ger din pokemon kommando?"

Remy såg irriterat på mig.

Totodile hoppa upp för att tackla Caterpie, men hon hade andra planer.

Ett snabbt ryck med huvudet och hon sköt iväg silkestrådar i flera lager.

Totodile såg snart ut som ett garnnystan och kunde inte röra sig.

"Har du en Full Heal?" frågade jag leende.

"Nej!" fräste Remy sammanbitet och skrek "Water gun!" (Vatten pistol)

Totodile kunde inte öppna munnen och skjuta vatten, det blev Caterpies tur.

Den böjde huvudet och tacklade Totodile med sina små horn.

Totodile flög iväg och trotts att han mest var täkt av silkestrådar så visste jag  att han var avsvimmad, Caterpie hade vunnit!

"Bra gjort Caterpie!" utbrast jag stolt.

Det är den tredjeförlusten den här dan! fräste Remy surt och tog in sin Totodile i pokebollen.

Just när jag skulle ge Caterpie beröm, började den att glöda och växa.

Hela kroppen täckes av ljus och växte, inom några sekunder hade den blivit en stor grön pumpa.

"Wow, den utvecklades till en Metapod!" skrek Remy.

"Metapod, Metapod" sa Caterpie och jag förstod att den sa:

"Hurra, hag är en Metapod, entligen har jag blivit starkare!"

 

Fortsättning följer...

metapod.jpg